torsdag 6 juli 2017

Toscana och Ligurien

Det fanns väl stunder den här våren när vi undrade om det verkligen var så smart att boka in en Italienresa ungefär samtidigt som husflytt (well inte jag då, jag tycker aldrig att en resa är en dålig idé). Men nu med facit i hand vet vi med säkerhet: det var ju ett av de bättre besluten vi fattat. Så skönt att lämna uppackningsjoxet härhemma och dra iväg till Toscana en vecka!

Är väldigt förtjust i att AirBnb:a och det gjorde vi även denna resa. Med vi menar jag vi, våra kompisar Björn och Malin med Folke som fyllde två år på midsommarafton, samt min lillebror Anders och Linnea. Sånt bra gäng!

Huset vi hyrt överträffade alla våra höga förväntningar. Det visade sig ligga på toppen av ett berg med milsvid utsikt både från köket, sovrummen, vardagsrummet, terassen, balkongen och poolen. Våra enda grannar var ett gammalt italienskt par i ett urgammalt stenhus, tanten åkte förbi på sin gamla puttrande traktor i blommigt nattlinne om morgnarna och ropade buongiorno till Nils och Folke som vinkade imponerat. Så kul det är att resa med tvååringar förresten? Bäst. Förutom när de bråkar om samma poolleksaker och så förstås, vilket de ju gör. Men de satt också med huvudena ihop och ritade, fnissade, lekte outtröttligt i poolen och ropade varandras namn det första de gjorde när de vaknade om morgnarna. "Måste öppna dörren! Folke vaken?"

Och så säger de ju så roliga saker hela tiden. Nils kallade hela tiden Björn för "Isbjörnen", tror han blandat ihop de två björn-sorterna litegrann, och i slutet av veckan hittade han självmant på ett smeknamn till Folke som han sedan använde konsekvent: Krabban. Så roligt. "Kom Krabban så plaskar vi i poolen!"

En dag åkte vi till Cinque Terre över dagen, valde Riomaggiore som är den södraste av de fem små byarna. Det var precis så fint som google och en miljon resereportage redan berättat för oss. Förstås. Trånga gränder och färgglada hus och bullrande hav. Kändes ovant med så mycket folk och turister i jämförelse med på vår ensamma bergstopp.

En annan dag åkte vi till grannbyn för en fika, Nils och Folke fick varsin pelargon av en tant och blev SUPERGLADA, själv plockade jag fikonsticklingar vid träden längs vägkanten att ta hem för att plantera. Mycket tveksamt om detta kommer lyckas, men än lever hoppet. Och så åt vi såklart nästan bara vitlökspasta med olika ostar och charkisar, och drack limoncello och annat gött. Det goda livet.

Resans absolut enda minus var ut- och hemresaorna som inte direkt kommer att gå till historien som de smidigaste i världshistorien. Tänk glömda pass (my bad, vi hann dock hämta dem), försenad flight och missad anslutning, en extra natt på flygplatshotell i Frankfurt och en hyrbilsfirma som strök vår bokning när vi ringde och sa att vi skulle bli sena till upphämtningen (!) Trots att vi skulle betala samma summa och alltså bara slita på bilen en dag mindre. Förstår fortfarande inte logiken. Ganska många telefonsamtal för att kirra nya bilar. Sen: Sms från Anders och Linnet om att Linneas pass hade gått ut. (De åkte dagen efter oss). Med provisoriskt pass i hand höll de sedan på att råka ut för samma sak som vi och missa sitt anslutningsflyg pga försening, men de hann med en hårsmån. Vi alla sammanstrålade i hyrhuset exakt samtidigt på torsdagskvällen, efter att ha kört från varsitt håll på de oändligt smala och slingriga vägarna. Några av oss ett drygt dygn försenade.

Så hemresan. Efter att vi checkat pizza och lutande torn i Pisa var flighten inställd eftersom vårt plan hade landat i Bologna istället för Florens. Nytt flygplatshotell som vi först råkade boka på fel datum så att det blev dubbelt så dyrt. Hoppas Lufthansa står även för drullemisstag. Innan vi somnade sa Axel "erkänn att du innerst inne gillar sånthär?" och alltså jag skulle ju inte välja inställda plan, det skulle jag inte, men de är ju ändå lite en del av äventyret. Jag gillar ändå grejen med att man kan hamna var som helst när man reser. Som på ett hotell nånstans där man får äta en supergod gorgonzolarisotto från room servicen och vakna 03.15 när ens son förklarar att "flygplanet gick sönder, åka annat flygplan nu!".

Här kommer som vanligt lite för många bilder, hej hej:

3 kommentarer:

egoistiska egon sa...

Men wow vad härligt det ser ut!

Jenny sa...

Hade ÄLSKAT att resa med dig, är exakt likadan medan min man blir extremt stressad. Av allt.

För övrigt: älskar bilderna! Älskar det du skrev!

Arne sa...

wow.
Tänker också att du är en extremt positiv person med mycket energi? Som inte är en av de människorna (jag) som går runt och säger: "Jag är så himla trött" – hela tiden?
;)