onsdag 24 maj 2017

Söstrene Grene och SNAR INFLYTT


För några helger sedan berättade min kollega Andrea att hon och hennes syrra skulle åka till Malmö över dagen bara för att köpa en sittpuff i en dansk inredningsbutik som jag inte hade hört talas om tidigare: Söstrene Grene.
Efter att ha spanat in det lilla av deras utbud som man kan se på hemsidan blev jag rättså besatt. Det är liksom: inredning som ser ut som dansk Hay, men kostar som Lagerhaus. Drömde om detta hela den natten och var inte direkt sen på att tacka ja när Andrea erbjöd sig att shoppa med sig grejer till mig. (Sa förresten till A att jag "aldrig blivit så besatt av något förut" och han bara "jo, det har du". Hehe.)
Men kolla här vilken fin hylla! Och vilka fina prickar att ha på väggen! Och vika fina tunna ramar i ek! Har ovan klippt ihop dem med trägolvet vi valt till huset och färgnyansen jag också blivit besatt av på sistone. Tänker väldigt mycket på dov mintgrågrön för tillfället. Och på träslag, och textilier, och lampor. Matbord. Och trädgård. Lakan och fina grejer till barnrum.

Ovan inlägg skrev jag för några veckor sedan och glömde posta. Men snart är det äntligen dags att få sätta upp de där sakerna jag handlade i huset. I skrivande stund pågår en intensiv renoveringsvecka för oss – äntligen är snickarna som renoverat åt oss klara och vi kan börja göra grejer själva i huset. Det är inget mindre än underbart. Jag och Axel målade innertak och väggar hela helgen som gick, bokstavligen hela helgen, bland annat i nyansen jag skrev ovan att jag blivit besatt av. Så jädra fin blev den tycker jag! Sovrummet blev grått och Nils rum samma grå fast bara halva nederdelen av väggen målad.
I måndags kväll och igår lade vi trägolv i hela huset, med hjälp av mitt ex:s pappa som hjälper oss hela veckan (tack L!). I morgon ska vi sätta lister, gipsa in en takbjälke och lite sånt. Bra med helgdag mitt i veckan. 


Och... på lördag flyttar vi in! Vilken jädra grej va?!! 


tisdag 23 maj 2017

Internetvännerna

Det finns väl ingen dörr att slå in som redan är mer vidöppen än den här, men jag säger det ändå: vilken grej internet är. Älskar internet. Älskar att det går att läsa ett gäng härliga smarta bloggar och plötsligt har det gått tio år och man vet nästan allt (okej inte allt, men) om dem som skrivit alla de där orden, om deras våndor och deras lyckor och deras liv. Det är så trist när folk (som själva inte läser bloggar) avfärdar bloggläsande som något banalt, när det helt uppenbart är allt annat än det. Det här nätverket av intelligenta, roliga, kreativa och intressanta kvinnor (och några män, men det är flest kvinnor) som jag har i min bloggfeed är så jädra bra och ger mig otroligt mycket.

En söndag nyligen brunchade jag med två av dem; Maria och Jenny, som var på besök i stan. Vi hann även träffa Mirijam och hennes gulliga ungar som OCKSÅ var i Göteborg denna helg. Guldläge som ni hör. (Josefine skulle också ha varit med men fick tyvärr förhinder, hoppas lyckas styra upp en annan dejt med dig snart J!)

Jag har träffat allihop tidigare, men inte många gånger och i Jennys fall var det längesen. När sågs vi sist egentligen? Jomen det var ju i Stockholm 2011. Det är liksom sex år sedan. Det kändes definitivt inte som sex år sedan. Och det är lite det som är det fantastiska.

Marias och mina vägar korsas en del i jobbet och i höstas när vi träffades irl för första gången var det på mitt kontor. Vi tjoade och kramades och sa "vad kul att äntligen träffas!". Min chef och kollegor stod som frågetecken intill och undrade verkligen hur ekvationen gick ihop: kände vi varann jätteväl eller hade vi aldrig träffats förut? Ingen förstod att eller hur det kunde vara både och, samtidigt.

I höstas kom förresten en annan internetkompis till stan och vi hann ta en fika: Annika! Som jag då aldrig hade träffat tidigare, trots att vi varit vänner sedan vi hängde på samma reseforum på internet för, vad kan det vara, tretton-fjorton år sedan? Och trots att vi aldrig hade setts har jag alltid räknat Annika som en vän, och har till exempel varit på väg till Bogotá för att hälsa på under åren hon bodde i Colombia.

Det kändes noll procent som att träffa någon för första gången, och hundra procent som att hänga med någon jag känt i tretton år. Precis som under brunchen förra söndagen. FINT, är vad det är.

fredag 5 maj 2017

Det går bra nu

Vet ni, det är sol här nu! Gassar in på fiskbensparketten från den öppna balkongdörren, aaah så gött. Och jag har sovit ut! Ätit godis och ost till frukost. Och snart kommer Karin!

Allt är väldigt väl i Warzsawa. 

torsdag 4 maj 2017

Warsaw weekend

Häromdagen spontanbokade jag en resa till Warzsawa med min kompis K som bor i Berlin. Åker efter lunch idag och är vansinnigt peppad på exakt allt, förutom vädret. What. The. Fuck?

(Med det sagt, någon som varit i Warzsawa och har tips??)

måndag 1 maj 2017

Idag läser vi Alex

Som så många gånger förr är det Alexander Mahmouds ord som ska läsas för dagen. En sån urfin människa alltså.