söndag 6 november 2016

Novembermood

Så gick en långhelg. Vi hade den enda tidningsfria lördagen på hela året förutom sommar och jul så jag passade på att ta ledigt torsdag-fredag. Eller kompa ut två dagar rättare sagt. För att ha det gött och bli av med min sedan en månad tillbaka extremt envisa följeslagare – halsviruset från helvetet. Hade det gött! Blev inte av med halsviruset.

I onsdags kväll skulle vi ha gått ut och ätit med min brolla plus tjej, men Axel blev sjuk så jag gick ut med dem själv. Vi sparade ursprungsplanerna till när A kan vara med men käkade svamppastan på Hagabion istället, vilket alltid är en bra idé, och sen drack vi bubbel på Olssons vin. Vilket också alltid är en bra idé.
På torsdagen vi åkte till Bergsvik och min svärfar panerade getost (apropå bra idéer liksom) och Axels syrra var hemma från Stockholm. Det regnade sjukt mycket kallt regn hela tiden tills det kom varningar om snöstorm på lördagen. Då åkte vi hem, för vi har bara sommardäck på bilen.

Idag kändes som en bonusdag och vi åkte på brunch hos Ted och Mania som precis flyttat till ett sånt himla fint parhus i Nödinge. För att förstärka idyllen promenerade tre rådjur förbi vardagsrumsfönstret medan vi åt banana pancakes och eggs benedict. Och sen åkte Axel till Stockholm med ett tåg som mot alla odds rullade iväg (det är ju ändå lite, lite snö på marken, menar jag) och jag och Nils tog en lugn kväll. Jag med sjukt mkt huvudvärk och förnyat (?!!) halsont. (Okej ska sluta gnälla på förkylningen snart men det känns så orimligt. Har inte kunnat träna en milimeter på en hel månad. Har sån rethosta att inälvorna byter plats med varann och inget händer, längtar efter slemhosta istället så att det blir någon form av action/framsteg.) Långt värre än förkylningen är dock att pappa har fått kärlkrampskänningar igen och kollas upp på sjukhuset över natten. Min lilla papi. Han lät dock väldigt pigg och glad och allmänt pepp i telefon nyss, så jag tänker att detta kommer lösa sig. Han är i de godaste av händer. Så måste måste måste man tänka, ju.  

2 kommentarer:

Arne sa...

Åh krya på din lilla papi! Kramar

Johanna sa...

Tack! <3