fredag 25 juli 2014

Cykeläventyret - the story!

36 mil blev det till slut. Göteborg-Köpenhamn. Noll punkor, betydligt mindre skav och ömma rumpor än väntat och sjukt härliga dagar. En eftermiddag av hällregn och lite felcyklingar, i övrigt bara ljuvliga mil med slående vacker natur vart vi än kom.

Första etappen gick till Varberg. Vi lunchade vid Tjolöholms slott halvvägs och hade nästan tio mil i benen när vi kom fram till vårt bokade rum på hotell Gästis. Denna dag var jag mest bara asglad hela tiden över att det gick så mycket bättre än jag hade vågat hoppas på. Inte ont nånstans, och tio mil liksom! Ändå längre än jag cyklat nån gång tidigare. På kvällen var jag dock så trött att jag knappt visste vad jag hette. Vi åt buffé, badade i hotellets fantastiska spa i källaren, köpte godis och totaldäckade.


Följande tre nätter sov vi i tält. Etapp två tog oss nästan hela vägen till Halmstad, nämligen till skogen vid en strand i Vilshärad där vi slog läger. Vädergudarna bjöd på strålande sol halva dagen och totalt hällregn andra halvan. Som av ett under höll det upp just som vi skulle slå upp tältet och även när vi åt våra tomater, fetaost och bröd som vi köpt med som middag. Sen kom det några droppar till i samma sekund som vi kröp ner i sovsäckarna.


Dag tre vaknade vi i tältet och från och med nu hade vi strålande sol resten av resan. Vi började med ett morgondopp, sen gick vi tillbaka till tältet och gjorde i ordning frukost. Bajsade även i skogen. Det mesta med att bo där i skogen kändes härligt Ronja Rövardotter-aktigt utom möjligen just det momentet. Axel använde sin nyinköpta svindyra handkvarn och malde sitt morgonkaffe som en livsnjutare (/hipster) av rang. Jag önskade innerligt att jag gillade kaffe just då, men njöt av en Pucko istället.


Sen hojade vi vidare! Den här dagen hade vi inget tydligt mål mer än att ta oss vidare söderut och landa någonstans i närheten av Helsingborg, ungefär. Vi cyklade och cyklade och cyklade. Det var sjukt vackert överallt. Då och då stannade vi och badade eller åt något. Pizza, jordnötskakor, öl.


Landskapet som varit föredömligt platt hela vägen (tack och lov!) gav oss en rejäl utmaning strax efter Båstad, då vi plötsligt upptäckte att cykelvägen ledde rakt uppför Hallandsåsen. Förbi små gårdsbutiker och världens mest idylliska landskap, klar Sagan om Ringen-känsla, men rakt uppför. Nu kanske ni tänker att Hallandsåsen är som en liten kulle eller så, men herregud vilka backar vi snackar! När jag var nästan ända uppe blev jag omkörd av en man i 45-årsåldern som likt en Tour de France-cyklist kämpade sig upp med en jävla fart. Bra jobbat, snart uppe! hojtade han peppigt när han passerade, men fy fan! svarade jag i ren chock. Berömde honom lite för tempot när vi väl nått toppen dock.
Axel som hade 80 procent av vår packning gjorde ju den största bedriften får man säga. Vi belönade oss med fikapaus på en gärsgård med utsikt över hela södra Sverige. En rejäl bit i alla fall. Började fundera på var vi skulle kunna tänkas sova och körde på en bit till, först ner lika brant som vi kört uppför och sedan längs med havet med kvällssolen i ansiktet.


Vi hittade världens finaste plats att sätta upp tältet på den natten, nånstans i närheten av Ängelholm. Också denna gång blev det en skogsdunge alldeles ovanför sanddynorna, magiskt vackert. Och vi kom fram precis i rättan tid för att hinna äta lite mat medan solen gick ner.


Efter morgondopp och frukost hojjade vi vidare söderut, mot Helsingborg och Danmarksfärjan. Den här dagen var jag sjukt trött plötsligt. Vi hade ganska mycket motvind och jag var för första gången himla seg i benen, kom inte framåt så snabbt som jag ville. Blev mer sur än tacksam när A snällt frågade om vi inte skulle korta ner den tilltänka dagsetappen lite. Icke! Man vill ju inte vara svag. Jag stretade på och vi skulle ju ändå inte så jättelångt i motvinden, några mil till Helsingborg bara och därifrån vidare med båt till Helsingör.
Väl framme i Danmark unnade vi oss en dyr men smarrig lyxlunch på ett flott ställe. "Dette er den lækreste stykke mad du nogensinde har spist, det kan jeg godt love dig!" sa servitören och fick mig att beställa deras smörrebröd med rödspätta och remouladsås trots att jag inte gillar remouladsås. Och hans ord var måhända en gnutta överdrivna (remouladsås smakar remouladsås även i Danmark hör och häpna), men det var en trevlig rödspätta, det var det!

I Danmark var det cyklister exakt överallt och vägar som det gick att köra riktigt snabbt på. Så vi tog in morgonens låångsamma tempo med en riktigt snabb eftermiddag och brände hela vägen ner till en by som ligger strax innan Köpenhamn. Där tog vi in på en camping och slog upp tältet igen, lastade av all packning och cyklade till havet för ett kvällsdopp.


Dagen därpå inledde vi med några timmars sol och bad innan vi trampade den sista biten in till Köpenhamn, där jag konstigt nog inte varit tidigare förutom en snabbis förra hösten när jag intervjuade Anna von Hauswolff. Hur som helst, vilken stad! Gillade allt med Kph, inte minst vårt superfina hotell (Axel Guldsmeden, mellan tågcentralen och Kødbyen).


Mest gick vi omkring och gottade bara, promenerade, kollade i tusen fina butiker och stannade för öl eller fika så ofta vi kände för det. Bland annat på Mikkeller. Det var soligt och tokvarmt, som nästan alla dagar den här fantastiska sommaren. Vi var på Hay och beundrade alla vackra möbler (ville köpa allt, mycket mycket svårt att ta med på cykel dock) och på Cos, & other stories, Henrik Vibiskov, Wood wood och en massa andra butiker. Köpte en klänning. Åt himmelsk frozen youghurt på Yogurt Shop på Ny Adelgade. På kanalen hittade vi Kayak bar, en flytande ponton på vilken de hade byggt en sandstrand med palmer och allt. Där kunde man äta, dricka, bada och hänga. Och bästa matminnet var på BioMio i Kødbyen, en restaurang med ekologisk och närodlad mat, som var Helt. Sinnessjukt. God. Till denna stad kommer jag definitivt fler gånger!

Dag tre Kph hoppade vi på tåget som tog oss och cyklarna hem igen. Mycket mycket nöjda. Den här semester får tio cykelkepsar av tio möjliga i betyg.

tisdag 22 juli 2014

22 juli

Det har gått tre år. Kan fortfarande inte fatta att det hänt. 

söndag 13 juli 2014

Köpenhamnstips, någon?

Prognosen för startdagen på cykeläventyret: 37 (!!) mm regn samt åska och blixtar, enligt Yr. Efter att hela veckan varit magiskt fin och nästa vecka också ska bli det känns det ju något drygt och oturligt. Dock kom vi (Axel) på att "semester är semester" och då har man ju inte bråttom, således startar vi nog på måndag istället. Förhoppningsvis i sol.

Kan ni inte ge oss massa bra Köpenhamnstips så länge?? ALLT är av intresse, vi har noll koll på den danska huvudstaden. Hotell, restauranger med god mat, snygga barer, roliga kvarter..ja ni fattar. Tips längs sträckan Helsingör-Kph mottages också gärna, liksom tips längs med Ginstleden (alltså typ sträckan längs havet mellan Göteborg och Helsingborg. Varberg, Halmstad osv. Kör!)

Idag, första dagen på supersemestern, var det hur som helst underbart väder och vi gassade oss vid Ganlet innan Lillys namngivningskalas.

torsdag 10 juli 2014

Cykeläventyret - nedräkningen!

Bara några dagar kvar nu! På söndag lämnar vi Göteborg på våra hojjar och styr kosan söderut. Äntligen! Paris, det ursprungliga målet, har reviderats till Köpenhamn tur och retur vilket känns rimligare på alla sätt. Det kommer att bli så jävla bra.

Jag har inte tränat alls mycket cykel måste jag erkänna (har till exempel aldrig någon enda gång cyklat så långt som vi nu ska göra varje dag) men tänker mig att med lite vilja och jävligt många jordnötskakor/kalla drycker längs vägen (samt vadderade cykelbyxor) går allt.

I Halland går det cykelvägar längs med vattnet nästan hela sträckan till Helsingborg, så även i Danmark sträckan Helsingör-Köpenhamn, så fatta vad vackert vi kommer ha det! Vackert och motvind:igt, gissningsvis. Men så många tillfällen till bad som kommer erbjudas oss i och med detta.

Det mesta på to do-listan är avbockat och snart återstår bara packningen. Att få ner allt som vi pö om pö lagt upp i högar på vardagsrumsgolvet i några ganska små cykelväskor. Man kan inte direkt ta med så många ombyten/plagg att välja bland men åh, som jag längtar. Den en och en halva arbetsdagen som återstår känns som en evighet.

onsdag 9 juli 2014

Gott att tänka på

Om två dagar går jag på en sju veckor lång semester. Overkligt.

måndag 7 juli 2014

The big Three Oh

Det var helg och vi fyllde år: A i fredags och jag i lördags. 30 dessutom för mig! Vuxen på riktigt och så vidare. Det känns bra, jag har ingen åldersnoja faktiskt. Den kom när jag var tjugoåtta och ett halvt och höll i sig ett halvår eller så. Sen gick den över. Känner mig nu helt i fas med den gedigna ålder jag uppnått.

Jag har tänkt ha någon form av föllse-galej för vänner i slutet av sommaren men själva dagen firade vi med familj och släkt i Bexet (hence kommer här som vanligt en drös Bexetbilder, hehe). Det var mina föräldrar, A:s föräldrar, min moster plus man och kusin och kusinbarn. Sol och tårta och så fina presenter att jag höll på att smälla av. Fick två helt fantastiska väskor, en från Sandqvist och en från Whyred (Två! Overkligt!). Lyxlakan av finaste sort till den nya sängen som vi beställde nyligen, sjukt snygga cykelkläder, en inredningsbok full av vackra hem och två kokböcker och kläd-presentkort och bidrag till vår cykelsemester. Och biljett till Way out West! Och min moster gav mig en kakburk av plåt som varit min älskade mormors för längesedan, och om man tittar riktigt noga kan man se att mormor skrivit "Stures ringar" tvärs över mönstret med blå tusch. Sture, det var morfar det. Och Marianne hade bakat sådana S-kakor som mormor alltid bakade och lagt dem i burken och de smakade exakt som hennes och jag började gråta efter ungefär en sekund. Det kändes som om de var med en liten stund där på födelsedagen, mormor Carin och morfar Sture. Som om de stod där med en kaktus gjord av gurka och tandpetare och gelehallon och sa Hon-Har-Den-ÄRAN i kör. Tack tack tack för det.

Känner mig som den mest bortskämda människan i mannaminne, måste verkligen ha varit orimligt snäll i år. Eller så har jag bara en orimligt snäll familj. Tror på det senare faktiskt.