onsdag 28 december 2011

Om att man inte får glömma bort bara för att det gått en tid

Jag fick just ett mail av en man som heter Hans Månsson, som berättade att han länkat till mina inlägg från Fukushima från en artikel han skrivit för tidningen Grus och Guld (som ges ut av Jak medlemsbank). Kul!

Såhär skriver han:

"/.../ Jag klagade inledningsvis över bristen på uppföljande rapportering i svenska medier. En av de journalister som ändå varit i Fukushima City är frilansen Johanna Lagerfors. Faktiskt samtidigt med att Greenpeace gjorde sina mätningar. Hon skriver mycket levande och inkännande om besöket i ett par inlägg på sin blogg."

(PS. Vill bara påpeka att fotografen Erik Abel ju också var där tillsammans med mig och således också bör creddas för att ha uppmärksammat situationen i Fuku.)
 


4 kommentarer:

Jonna sa...

Jag uppskattade ditt Fukushima-inlägg mycket då jag gått länge och funderat på varför det är så tyst. Tystnad är sällan ett tecken på att allt är som det ska.

Johanna sa...

Nej det har du rätt i. Det är väldigt trist ibland hur medielogiken fungerar, att vissa händelser blir "färdigrapporterade" efter ett tag, trots att det ofta finns mer att berätta.

Fifi sa...

Kul att dina fina inlägg uppmärksammas!

Johanna sa...

Tack!